tisdagen den 7:e augusti 2012


Hej, jag jobbar på en digital byrå! 


Det är dags nu, det har varit på gång länge men nu är det tid. Nu ska jag försöka förklara vad det är jag jobbar med. På Search Integration säger vi att vi är en digital byrå och jobbar med strategisk digital kommunikation, men vad innebär det? Vi jobbar även med SEO, men det är bara en liten del av kakan. Och i ärlighetens namn så verkar ni faktiskt inte riktigt veta vad SEO innebär, så jag tänkte försöka förklara.

Jag jobbar med att hjälpa företag att maximalt nyttja den potential som nätet erbjuder och att stärka deras kommunikation genom att använda flera olika digitala kanaler, som Facebook, Linkedin, Twitter, Google+ med flera. Jag tror på mätbarhet och på att undersöka om ett företags marknadsföringsbudget faktiskt gör störst nytta där den spenderas eller om den kanske skulle kunna omfördelas för att göra ännu större affärsnytta. När det gäller just mätbarhet så är jag lite nördig, jag tycker man ska mäta allt – online och offline. Det kanske är ett arv från IHR där just mätbarheten mässades som ett mantra.



Vi börjar på er hemmaplan, er egen webbplats


Nätet erbjuder flera olika plattformar för företag, där den primära är företagets egen webbplats. Din egen hemsida måste vara anpassad efter vad målet med din verksamhet är. I många fall vet inte företag, eller har inte funderat på, vad deras webbplats har för syfte. Ska du sälja produkter där, ska du informera om dina tjänster, kort sagt – vad vill du att folk ska göra om de besöker din webbplats?
När det kommer till nitty-gritty pratar vi om konverteringspunkter som till exempel, när besökaren har läst informationen om våra tjänster på denna sida, vad blir då nästa steg? Vill vi att han eller hon ska ringa oss? Då måste vi ha med vårt telefonnummer. Eller vill vi hellre att de ska mejla oss? Då ska vi ha med en mejladress. Det kanske till och med är så att vi inte vill att de ska ringa oss? Då kanske vi ska ge dem en möjlighet att komma till FAQ för att där få svar på eventuella frågor, för att först i nästa steg ringa oss. Osv, osv.. Detta arbete är ett som alla företag borde gå igenom men som ganska få faktiskt gör. Optimalt skulle det ske redan i kravställningen inför upphandlingen av en ny webbplats. Tycker jag…

Först i nästa steg handlar det om att synas bra i sökmotorn så att när folk letar efter produkter och tjänster som ert företag erbjuder, så ska ni komma upp som en träff på dessa termer. Detta kan man göra genom att anpassa och finjustera kommunikationen på sin egen webbplats för att nå sin målgrupp i sökmotorn. Det kallas då det organiska söket. Detta kan med fördel utvecklas genom att man annonserar i sökmotorn till exempel för snabba resultat och större synlighet, det kallas då det sponsrade söket. Annonserna är de fält som man ser högst upp och till höger i sökfönstret och man betalar först när någon klickar på annonsen.

När vi pratar om organisk sökmotortrafik så kommer vi in på SEO (search engine optimization - sökmotor optimering). SEO har fått en negativ klang och många utgår från att det handlar om att lura sökmotorn. Att försöka få trafik till sin webbplats som man inte har förtjänat. Men som jag ser det är det faktiskt helt tvärt om! SEO handlar om språk, att välja rätt vokabulär på nätet, vilket i detta fall är de ord som dina potentiella kunder använder. Du ska använda deras vokabulär så att de hittar dig och din webbplats.

Slösa inte tid med att syssla med ljusskygga alternativ grundat på hoppet om snabba vinningar. Det enda du kan vara säker på är att Google systematiskt kommer att ta bort de fuskmöjligheter som finns. Det kommer komma nya men även de kommer att försvinna. Om man har jobbat med otillåtna metoder väntar störtdykningar i rankning - knappast en bra investering. En bra webbplats däremot, där man genomfört en djupgående sökordsanalys som fått ligga som grund när man skapat innehåll och som kan fyllas på och anpassas över tid, kommer att leva länge.

Ska man kunna utnyttja den marknadsföringspotential som nätet erbjuder måste man i dagens läge använda de tillåtna verktyg som står till buds. Än så länge så är inte sökmotorerna intuitiva så vi måste säkerställa att de förstår vad vår verksamhet handlar om, så att vår webbplats syns i bruset på nätet.

Redaktören suckar och himlar med ögonen..


Att jobba med givna sökord och undvika synonymer kan verka som en mardröm för copywriters och redaktörer, lite i onödan kan jag tycka. För i ärlighetens namn måste vi ju alltid anpassa vår kommunikation efter mediet och målgruppen, budskapet måste ju nå fram. Vad gör vår supersnygga text för nytta om ingen läser den? Det kan absolut vara en utmaning att skriva bra copy utifrån givna sökord och det handlar mycket om att lämna sitt eget huvud och föredragna vokabulär för ett som inte alltid är ens första val. Men det finns absolut utrymme att få in företagets tonalitet i kommunikationen även om man jobbar med sökord.

För mig är det fascinerande att så få företag tar tillfället i akt att välja vilka texter som ska få representera dem i sökmotorn, det kan bara bero på okunskap. Det är ju där det gäller! Att fånga sökarens intresse och locka in honom på just vår webbplats. Att lyckas återskapa essensen av en landningssida med 160 tecken och se till att sökaren faktiskt blir nöjd med var han hamnar och inte bara studsar ut igen, det är både roligt och utmanande. Det finns mycket vinningar att göra då kunskapsnivån än så länge är ganska låg på företagen.

Har ni Facebook? Nä, vi har ju kundtjänst!


En bra, väloptimerad webbplats kan få ytterligare boost av andra kanaler. Sociala medier är perfekta för PR. En kampanj kan bli viral och få egna vingar på nätet, ibland på kort tid och ibland efter flera år. Och det är det som är så kul! Lyckas man nå ut så blir resultaten så stora, då pratar vi globalt och inte bara nationellt.

Sociala medier är något som jag jobbar mycket med och här finns verkligen utrymme för kreativa lösningar. Vill man sticka ut och märkas i bruset kan man inte göra som alla andra. Många företag frågar sig om de borde satsa på sociala medier och i så fall på vilka? Man tänker att det är ju gratis så vi kan ju prova. Men även här ska en tydlig strategi finnas i botten, men en agil strategi kryddad med massor av utrymme för nya kanaler och för att testa och testa igen.

Sociala medier erbjuder en plattform att möta sina kunder på deras villkor. Att interagera med dem och dra lärdom av deras synpunkter på er verksamhet. Företagen måste finnas där deras kunder är och inbjuda till dialog men helst inte tränga sig på. 


Det tycker jag kan vara svaret på frågan om företaget ska finnas på till exempel Facebook – är era kunder där? Och förresten, gratis är det inte. Det kostar mycket att ställa personal till förfogande för att göra en seriös satsning. Bara så ni vet..

Nu är allt solklart va? Nu vet ni precis vad mina timmar i ekorrhjulet går ut på och vilka funderingar som håller mig vaken om nätterna.

Om inte, så når ni mig på Twitter, Facebook, Linkedin, Google+, Pinterest och Instagram. Fast det är idag det, vem vet hur det ser ut i morgon. Hör av er om ni ändå inte har förstått vad jag gör, kanske är sugna på att berätta hur ni ser på detta eller kommentera på bloggen.





tisdagen den 29:e november 2011

Urban coworking - kontor på café


Jag minns när jag fick mitt första kontor, det var år 2000 och vi hade alla egna kontor på min dåvarande arbetsplats. Glädjen och stoltheten över det egna rummet byttes dock ganska snabbt ut mot leda, det var för tyst. 

Detta avhjälptes med en radio men det kändes fortfarande ganska trist. Körde man fast fick man göra intrång på någon annans kontor och be om hjälp. Ville man bara snacka lite fick man leta sig ut i köket och hoppas på att träffa någon likasinnad framför kaffekokaren.

2006 fick jag för första gången jobba i öppet kontorslandskap, nåja kanske inte så jätteöppet. Vi var två personer som satt i ett rum med fyra skrivbord. Samtidigt som de äldre generationerna gick och kokade av missnöje så tyckte jag att det var helt underbart! Äntligen kunde jag och kollegan bolla öppet och snabbt komma vidare och utveckla nya idéer. Ingen radio behövdes längre, för i vårt landskap surrade det av diskussioner och andra kollegor som passerade, stannade till och småpratade lite– med en naturlig korsförsäljning som följd!

Idag jobbar fler och fler i kontorslandskap, det är så klart en mer flexibel och ekonomisk lösning än att alla ska ha egna kontor. Denna utvecklig leder till två saker, å ena sidan blir man luttrad och med tiden inte lika lättstörd i en stökig miljö. Å andra sidan kan det vara svårt att få arbetsro för de som lätt blir störda och det kan vara stressade att konstant vara tillgänglig. Det blir så lätt att ’bara snabbt’ uppdatera kollegan eller delegera en arbetsuppgift muntligen, med följd att den mottagande parten måste avbryta det hen höll på med och sätta sig in i den nya frågeställningen.

Detta leder ibland till ett behov av att jobba undan i lugn och ro inför en deadline eller leverans och lusten att fly den öppna arbetsplatsen blir akut. I dagens läge när vi har all information samlad i ’molnet’ så kan jag i princip jobba varifrån som helst utan att vara fjättrad till min arbetsplats. Det är då jag söker mig ett kontor på stan i det offentliga rummet - tillgång till wifi är en förutsättning och utbud av gott kaffe ett måste.

Kontoret i somras när vi satt och jobbade på Vindö.

Självklart är det inte bara jag som har detta behov utan det finns till och med en trend för att beskriva fenomenet, urban coworking. Ett exempel är COFFICE, som är en sammansättning av orden coffee och office. De beskriver sig själva som en kombination av fyra funktioner: en kaffebar mot gatan, en arbetsklubb med lounge, två mötesrum som alla kan boka och ett arkitektkontor. Ett bra alternativ om man behöver ett konferensrum för möten och mycket mer kostnadseffektivt än att ha ett eget.

KAFFE, Sankt Paulsgatan
I min jakt på den ultimata platsen har jag sedan i våras jobbat mig igenom en uppsjö av olika kaféer. Jag har hittat riktiga guldkorn som caféet KAFFE på Sankt Paulsgatan på Söder som har fritt wifi och gott kaffe och tilltugg till bra priser. Jag har lärt mig att undvika till exempel Waynes som har tidsbegränsat wifi (1h) vilket dessutom inte ens lirar med Mac..






Ett bra hjälpmedel för att lokalisera nästa kontor utanför kontoret är HPs Cloudmap, en kampanj signerad Edelman PR som på ett snyggt sätt binder ihop tanken med att jobba i ’molnet’ med coworkingtrenden. Kampanjen bygger på en karta där besökare kan se var de kan ta del av gratis wifi och gratis utskrifter. Till detta finns även en guide om urban coworking och en funktion där besökare kan lägga till egna favoritplatser för urban coworking på kartan – ett veritabelt smultronställe för sådana som flyr det öppna kontorslandskapet!


Eller vad sägs om att hotell Clarion Post i Göteborg, som öppnar i januari, har hakat på trenden och satsar på att bygga upp ett eget coworkingställe? Det i sig räcker egentligen som anledning för mig att åka till Göteborg.

Kom igen nu, ska vi ses och coworka tillsammans i januari? Lämna ditt kontor så tar vi en mini workation i Göttlaborg!



onsdagen den 28:e september 2011

Från varumärkesplaceringar till gillanden på Facebook


Är du kreativ? Visst har du väl en Mac då?

Jag tycker att det är fascinerande men också ganska konstigt att företag är så heta på att maximera sin exponering i långfilmer. Självklart förstår jag att de vill ha maximal ROI men samtidigt så faller ju hela idén så fort det bli för uppenbart. Jag läste en artikel i tidningen där de tog upp just detta dilemma och exemplifierade med filmen ’Wall Street: Money never sleeps’, som utsågs till förra årets sämsta av Brandchannel när det gäller produktplaceringar. De hade lyckats identifiera 43 produkter i filmen som alla lyftes fram på ett mycket uppenbart sätt och inte bidrog till handlingen.

För det är just det som är nyckeln, produktplaceringen ska för det första passa in i handlingen på filmen samt gärna dessutom berika den med det innehåll som är ett särskiljande drag för produkten. En av de första produktplaceringarna i historien var i filmen E.T. Produktionsbolaget hade först lagt in en förfrågan hos Mars angående att få använda M&Ms som det godis som Elliot lockar fram E.T. med, men fått avslag. Istället blev det Hershey produkten Reese’s Pieces som användes och företagets försäljning tredubblades genom den exponering E.T. gav dem.

Vad är det då som gör E.T. till ett så bra exempel när det gäller produktplacering? Jo, produkten bidrog till handlingen och det var ingen överexponering av den i filmen. Idag vill företagen gärna gardera sig så att om ett dryckesföretag är med och sponsrar vill de att endast deras produkt ska drickas i filmen. Och det är här problemet börjar. Dels att filmproduktionen vill ha in så många varumärken som möjligt för att maximera pengabidraget, men även att företagen därmed vill gardera sig så att deras produkt får den exponering som de har betalat för. Men så fort konsumenterna upplever produktplaceringen som för uppenbar, uppfattas den som reklam och kan därmed avfärdas.

I tider när traditionell TV-reklam kan väljas bort måste företagen se sig om efter andra sätt att finnas med i konsumenternas medvetanden. Den effekt som företagen helst vill uppnå är en omedveten påverkan, att produkten är så integrerad i handlingen att den inte upplevs som reklam. Hur åstadkommer man denna närmast subliminala effekt då? Jo, det är företagen riktigt bra på. Allt från bakgrundsfärger till formen på stolarna är planerade för att få oss att associera till ett visst varumärke, det är subliminal påverkan i sin essens.

En ytterligare aspekt som kan fördjupa effekten är de så kallade påverkansprinciperna. Man kan inte bortse från att de blir gällande när hjälten i filmen väljer just den mobiltelefonen eller dricker just den läsken. Hjälten eller huvudpersonen agerar då som ett slags auktoritet och vi tittar på vad de väljer för att få en indikation på vad vi ska välja för att bli mer som honom eller henne. Ett annat exempel på detta hittar vi till exempel på Facebook. Varför vill Facebook att vi ska gilla saker? Därför att vi upplever det inte lika mycket som reklam om någon vi känner och har förtroende för promotar en produkt eller ett varumärke. Detta enligt principen om sympati.

Vill du att folk ska se dig som en kreativ människa? Visst har du väl en Mac då?

Lästips:
Martin Lindström, Buyology
Robert B. Cialdini, Påverkan – teori och praktik
Artikel om Produktplacering i SvD Näringsliv 20/9-11



onsdagen den 7:e september 2011

Hur man jobbar upp ett skamfilat rykte


Polisen i Stockholm imponerar ganska oväntat med hur de jobbar med sina relationer och kommunikationen med medborgarna den sista tiden.
Igår var jag hos Polisen i Nacka för att fixa nytt pass. Jag hade en jobbresa till München inbokad den 24 oktober och var lite stressad eftersom mitt pass hade gått ut. Polisen är ju inte direkt kända för sina strålande handläggningstider och jag visste att köerna brukade vara långa.
Döm om min förvåning när jag, en kvart efter att jag parkerat bilen, stod utanför polisstationen med uträttat ärende! Vad var det som hade hänt?
Systemet var så förenklat och automatiserat att det bara tog några minuter att fixa ett pass. Polisdamen som hjälpte mig var proffsig, informativ och dessutom väldigt trevlig och personlig. Det slog mig då, att det bästa Polisen kan göra för att jobba upp sitt skamfilade rykte är just det – att väga upp de dåliga exemplen med riktigt goda!
Polisen håller som bäst på att hämta andan efter den senaste skandalen, då det i förra veckan uppdagades att brottsoffers pengar stulits av poliser ur Polisens egna kassaskåp. De menar själva att det inte går att utesluta att vissa poliser är klart olämpliga att vara det. Så är det ju så klart och att läsa allt det negativa som skrivs om Polisen påverkar så klart hur vi ser på dem. Men inget är så starkt och påverkar ens syn på poliskåren som ett riktigt gott, personligt upplevt, exempel.
Jag hoppas att alla har turen att få träffa den polisdam som hjälpte mig i tisdags eller någon i hennes klass och att Polisen faktiskt aktivt jobbar med kundservice. Det är ju inte så svårt att räkna ut hur man vill bli bemött när man kommer i kontakt med polisen. Empatiskt och trevligt av en människa - ingen robot i uniform.
Polisdamen skulle hem och leka med sitt barnbarn och mitt pass ska vara klart inom fem arbetsdagar och jag får ett sms till mobilen när jag kan hämta ut det.  
Ett annat bra exempel från Polisen är den så kallade ”Trygghetsjoggen” i Liljanskogen som de anordnar. Syftet är att uppmuntra motionärer att träna tillsammans och att se över oron kring otrygghet i spåret. Trygghetsjoggen vänder sig till både joggare och personer som väljer att promenera. Poliser från Östermalms närpolis och flera av polisens volontärer deltar på joggarna. Trygghetsjoggarna annonseras på polisens hemsida.
Ni har väl inte missat @IGchefen på Twitter? Peter Ågren är chef för Södermalmspolisens ingripandesektion och twittrar engagerat och engagerande om sitt arbete och situationer som han och kollegorna stöter på i sin vardag. Skynda och följ!
Officiellt twittrar Stockholmspolisen under kontot @polisen_sthlm om de senaste händelserna i länet samt annat som kan beröra boende i Stockholm.
Bra jobbat Polisen!

tisdagen den 16:e augusti 2011

Får man prata om varumärken i konstnärliga sammanhang?

För några dagar sedan hamnade jag i en intressant, men något frustrerande, diskussion angående om man kan tala om varumärken när det gäller konstnärliga organisationer som teatrar, museer eller konstskolor. För mig är svaret enkelt. Självklart kan man det!

Att arbeta med varumärken fungerar i alla sammanhang när man vill kommunicera något utåt med syfte att till exempel få nya kunder, studenter, besökare eller helt krasst att tjäna mer pengar.

Att en konstnärlig organisation skulle tappa i värde för att man väljer att prata om organisationens varumärke är bara dumheter. Tvärtom ger ett strategiskt varumärkesarbete organisationen bättre förutsättningar att nå ut och man får möjlighet att skapa en plattform för konstformen att synas, ute i samhället. Den motsättning som ofta råder i konstnärliga kretsar mellan viljan att få fler besökare/studenter och samtidigt åsikten att det är fult att jobba med andra värden än de rent konstnärliga, är en självemotsägelse.

För att nå ut med sitt budskap idag krävs det att man är tvärsäker på vad man vill säga. I det ständiga mediebrus som råder kommer bara de som ständigt kommunicerar samma budskap att nå fram. Är budskapet eller avsändaren otydlig kommer det att försvinna i mängden eller helt sonika ignoreras. Konsumenternas tid är alltför värdefull för att vi ska lägga vår uppmärksamhet och energi på någon som inte ens vet vad han vill säga.

Den verktygslåda som varumärkesarbetet innefattar underlättar jobbet med att synliggöra vad som ska kommuniceras. Om nu varumärke ligger så fel i munnen så kalla det för värdegrund eller identitet men det är fortfarande samma parametrar vi kommer att jobba med: kännedom och gillande. Genom att utvärdera vilka associationer omvärlden har till varumärket och vilka associationer som är önskvärda har vi möjlighet att styra hur vårt företag uppfattas av omvärlden.

Tanken är inte att dupera omvärlden, som vissa verkar tro, utan att säkerställa att man uppfattas så som man är och vill vara. Handen på hjärtat, vad är viktigast för konstnären i det långa loppet? Att få en arena att verka på och att därigenom kunna dela sin konst med andra och kanske till och med kunna försörja sig på sitt konstnärskap. Vilken okänd konstnär kan det, frågar jag mig…